Fem saker om mjölksyra som du måste veta

Vi har alla känt av den där brännande känslan när mjölksyran slår till. Men varför uppstår den och går det att förhindra? Mikael Mattsson är forskare på Karolinska Institutet och svarar här på fem vanliga påståenden om mjölksyra.

Enkelt förklarat bildas mjölksyra vid hård träning när musklerna inte får tillräckligt med syre. Då måste musklerna omvandla kolhydrater till energi utan syre vilket leder till att mjölksyra uppstår. Det är på grund av den här processen som den brännande och svidande känslan uppstår.

Fem vanliga påståenden om mjölksyra.

Det går inte att förhindra mjölksyra.– Jodå, det går alldeles utmärkt. Det är bara att köra/träna långsammare. “Mjölksyra” är ett tecken på anaerobt energiutnyttjande, och att du arbetar hårdare än vad det aeroba systemet klarar av, det vill säga det syreutnyttjande systemet med hjärta, lungor och blod som brukar benämnas “kondition”.

Jag ska ta det lugnare när jag känner av mjölksyran.– Ska och ska… Det beror på syftet med träningen. Om du vill orka länge, det vill säga längre än några minuter, ska du ta det lugnare, men om du har bestämt dig för att träna hårt så är det en del av träningen.

Mjölksyra är skönt – det är ett bevis på att jag har tränat ordentligt.– Den känsla som brukar benämnas “mjölksyra” beror på metaboliter som är biprodukter av just anaerobt utnyttjande, och det ger ju smärta. Det är inte ett bevis på att du tränat ordentligt – det är ett bevis på att du tränat anaerobt.

Det är bara om jag är otränad som jag får mjölksyra.– Nej, absolut inte. Ju mer muskelmassa och ju bättre anaerobt tränad du är, desto mer mjölksyra kan du få. Men det är sant att om du gör exakt samma sak i samma fart så får du mjölksyra när du är otränad och sen när du blir bättre tränad klarar du av att göra den insatsen utan mjölksyra. Men gör du det fortare/hårdare så blir det mjölksyra igen.

Det går att vänja musklerna vid mjölksyra om jag tränar tuffare.– Japp, det är en förmåga som går att träna upp. Det brukar kallas anaerob kapacitet. 400-meterslöpare och roddare brukar ha hög anaerob kapacitet.

Mikael Mattsson är medicine doktor i medicinsk vetenskap med inriktning fysiologi samt forskare på Karolinska Institutet och Stanford University i Kalifornien.

Foto: Shutterstock.